A million little pieces

Nu har det gått en vecka sen jag såg Jim sist. Först var han iväg på bröllop och grejer och sen har vi liksom jobbat om varandra. Tur att han är en såndär omtänksam roomie som ställer fram salta bilar och chips lite sådär spontant. Liker det! Har haft en förjävlig dag dock, dåligt humör och trött som ett as och ingen pause idag heller. Kommer sälja cheese rakt in i väggen snart. Nu ska jag ta igen lite sömn tror jag allt. Nattinatt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0